2006 körde jag HÅEC första (och enda) gången. Hade precis börjat paddla lite kajak och köpt mig en fungerande mtb. Tävlingen gick skitdåligt, jag simmade första forsen, fick punktering och hade en skittävling överlag. Sen dess har jag inte tagit mig dit igen, ibland för att tävlingen inte passat in i vår tävlingskalender, ibland av andra orsaker. I år hade jag inte möjlighet att åka till Sydafrika med laget i slutet av maj och då lovade jag att försöka göra ett ärligt försök i denna eminenta tävling och för en gångs skull gick det som planerat.
Hade inte varit i Åre sen 2006 så för att få se banan åkte jag upp 3 veckor innan start för att under en helg reka banans olika delar. Fick många goda tips och råd av mina guider Anton och Scott och kände mig tryggare då jag visste hur banan såg ut, och som jag såg det gällde det att ta sig till cykelsträckan med så pigga ben som möjligt för det var helt klart där det skulle avgöras.
Inför tävlingen bodde vi fint på Brattlandsgården tillsammans med övriga gänget från Haglöfs. Stämningen var god och förväntan låg i luften (i stort sett alla från Haglöfs tävlade i någon av klasserna), kocken gjorde sitt bästa för att uppladdningen skulle bli optimal.
Fick en bra start på paddlingen, gick in som 3:a i första forsen, tog mig förbi tvåan (Schnell?) efter första lyftet men kom aldrig in på Hallmens våg utan låg för mig själv och vispade på. Härlig motvind på sjön, tog det lugnt och metodiskt, paddlingen är trots allt bara en transportsträcka, det är sen det hela börjar.
Snabbt byte till löpning (hade ett grymt servicegäng som gjorde bytena supersmidiga, tack Jossan, Micke och Martin!). Första känslan är att det är märkligt hur trött i benen man blir av att paddla, hade ingen stuns alls i benen, men förmodade att de andra kände på liknande vis. Tog backen lugnt och metodiskt, ingen stress, gå där det är brant, jogga där det är möjligt. Vänsterbenet krampade uppe mot toppen men det var bara att mala på. När det väl blev utför fick jag fart på svänghjulet och försökte bara hålla fötterna i luften. Försökte rulla på så gått det gick utan att köra sönder låren helt, visste ju att cyklingen skulle vara avgörande.
Snabbt byte till cykel, hörde av Jossan att jag ledde med drygt 3 min på toppen av skutan. Jag hörde ingen bakom mig i bytet och visste att min cykelform var bra, jag hade ett bra slagläge. Rullade på, fick i mig en energibar, märkte direkt när jag skulle skölja ner den att vätskeblåsan i ryggsäcken var tom, den hade nog läkt under dittransporten. Lyckades krama ur en munfull sen var det helt slut. Ingen större fara, kände mig pigg och hade 5 dl i en flaska på cykeln, ingen fara. Rullar på i lämplig fart och får vid vägövergången höra att jag leder med över 7 min, kändes fördjävligt skönt. 3 veckor tidigare när jag cyklade med Scott körde jag på en kvist vilket resulterade i trasig bakväxel och 7 trasiga ekrar, så än var det för tidigt att ropa hej. Vid nästa övergång hör jag att jag håller avståndet, får tydliga order av Micke att se till att hålla cykeln hel. Känns skönt att veta att jag nog skulle hinna med en punktering och kanske även ett kedjebrott. Från Huså in till mål tar jag det rätt lugnt och njuter av cyklingen, har ett stort leende på läpparna hela vägen.
Känns skönt att inte behöva spurta i getrappet, har hela tiden Mickes förmaning i bakhuvudet, kör lugnt och fint och har en grymt härlig känsla i kroppen på väg mot mål, ingen stress, bara njuta och sjunga för full hals.
Nästan lika roligt som att vinna var när vi hörde att Matte gått om Scott på slutet så vi kunde ta hela pallen. Grymt roligt.
Är långt ifrån äldst i startfältet (blir 38), men det känns ändå gött att fortfarande kunna sätta ungtupparna på plats.
Känns bra att jag med mina 196 cm och 91 kg kan släpa mig uppför ett högt berg snabbast av alla.
Hade aldrig någon svacka under loppet. Åt dock mindre än planerat, en gel på paddlingen, en daim på väg ner för skutan, 2 gel och en bar under cyklingen. Sög i mig en Gainomax i varje växling vilket var riktigt bra.
En gång är ingen gång, kanske ses vi där nästa år också…
/Robert